Hög inflation – definition, orsaker, konsekvenser och åtgärder

Vad innebär hög inflation?

Att enstaka varor varierar i pris efter säsong – eller blir tillfälligt dyrare beroende på råvarutillgång – är inte tecken på inflation. Hög inflation innebär en ihållande kraftig stegring av den allmänna prisnivån i samhället, att kronan tappar i värde och hushållen kan inte längre kan köpa lika mycket för samma mängd pengar. Riksbankens inflationsmål ligger på 2 % per år vilket kan ses som ett riktmärke för när inflationen börjar bli för hög. Statistiska Centralbyrån i Sverige mäter den underliggande svenska inflationen varje månad via Konsumentprisindex (KPI), samt KPIF som utesluter rörliga boräntor. KPI inkluderar inte bostadsaffärer mellan privatpersoner men bostadspriserna finns ändå representerade i form av räntekostnader för bolånen.

Hur uppstår hög inflation?

Inflation kan uppstå av en rad olika anledningar. En vanlig orsak till hög inflation är att centralbanken har tryckt upp för stora mängder valuta, det vill säga att penningmängden har ökat för mycket. Detta gör att pengarna blir mindre värda och priserna stiger. I många fall beror hög inflation på en kombination av inhemska och omvärldsliga faktorer som pandemier, krig och sanktioner. Obalans mellan utbud och efterfrågan – den så kallade ”push-pull-effekten” – är dock en av de främsta orsakerna till hög inflation.

Om hushåll har tillgång till mycket pengar och vill konsumera mer än vad företagen kan producera så dras priserna upp. Hög efterfrågan på varor, tjänster och arbetskraft samt stigande oljepriser, dyrare insatsvaror, importproblem, material- och komponentbrist innebär i sin tur ökade utgifter för företagen då de tvingas överföra sina kostnadsökningar till konsumenterna, vilket trycker upp prisnivån.

Hög inflation – konsekvenser, fördelar och nackdelar

Allt för hög inflation har konsekvenser för både företag och privatpersoner. Pengarna räcker inte till lika mycket längre, den höjda räntan leder till dyrare lån och prisökningarna gör det svårt att planera och fatta viktiga ekonomiska beslut. Under hög inflation kräver arbetstagare ofta högre löner för att klara av prisökningarna, och de ökade produktions- och lönekostnaderna gör i sin tur att företagen måste höja priserna igen. Det skapar en negativ löne-prisspiral som är svår att bryta.

Vem drabbas och gynnas av hög inflation?

De flesta ser övervägande nackdelar med hög inflation då det blir dyrare för alla att leva och samhället inte fungerar som det borde. Låginkomsttagare, arbetslösa, pensionärer, barnfamiljer, hyresgäster och småsparare tillhör den grupp människor som drabbas allra hårdast av prisökningarna vid hög inflation. De som har ett stort lån eller många lån med amorteringskrav kan dock gynnas av hög inflation eftersom inflationen urholkar värdet på lånet. Påföljande räntehöjningar kan dock göra lånet dyrare igen om man har rörlig ränta. Har man tur kan man hinna tjäna in ett antal fria ”inflationsamorteringar” innan Riksbanken reagerar med inflationsdämpande åtgärder.

Hur påverkar hög inflation bostadspriserna?

När det uppstår hög inflation träder Riksbanken in och höjer styrräntan för att bromsa ekonomin. Då höjer även bankerna räntorna vilket leder till dyrare bolån. Detta gör att färre har råd att köpa bostad, och befintliga bostadsägare som är relativt högt belånade kan också få problem att bo kvar när räntorna höjs. Höjda räntor innebär att det är färre som har råd att köpa bostad, vilket också minskar efterfrågan. Om det är många som inte har råd att bo kvar och måste sälja så ökar även bostadsutbudet. I båda fallen sjunker bostadspriserna tills utbud och efterfrågan är balanserade igen.

Hyperinflation

När pengarna börjar förlora sitt värde kan människor i landet tappa förtroendet för både valutan och staten. Det finns historiska exempel där länder har tryckt upp stora mängder sedlar i syfte att lösa en ekonomisk kris, men istället orsakat extrema prisökningar som har urholkat medborgarnas förmögenheter och gjort pengarna totalt värdelösa. Detta fenomen kallas hyperinflation och brukar i regel resultera i total ekonomisk kollaps. Vanligtvis talar man om hyperinflation i ett läge där de allmänna prisökningarna överstiger minst 50 % varje månad.

Åtgärder – vad gör Riksbanken vid hög inflation?

Riksbanken eller staten kan vidta olika åtgärder vid hög inflation beroende på vad som har orsakat prisökningarna. Hög inflation som beror på ökad efterfrågan kan exempelvis hämmas genom att:

• Höja skatten
• Minska bidragen
• Införa tvångssparande
• Höja räntan

Hög inflation som uppstått till följd av en löne-prisspiral kan i sin tur kräva mer radikala åtgärder som pris- och lönestopp. Åtgärder som dessa har dock oftast bara en tillfällig verkan eftersom inflationen vanligtvis eskalerar igen så snart spärrarna släpps. Riksbankens mest effektiva vapen för att stävja hög inflation är att höja styrräntan. Det blir då dyrare att ta lån vilket i sin tur minskar efterfrågan, bromsar upp ekonomin och hjälper till att stabilisera priserna på sikt.

Riksbankens inflationsmål

Riksbanken vill hålla inflationen låg och stabil, och därför ligger inflationsmålet på 2 procent per år mätt med KPIF. Detta anses vara normal inflation, medan en inflation som ligger på 3 procent eller högre anses vara högt. Under 1970- och 1980-talen kunde inflationen variera kraftigt och ofta nå tvåsiffriga procentökningar från ett år till ett annat. De senaste åren har inflationen oftast legat någonstans mellan 1 och 2 procent, förutom under största delen av 2020 då den sjönk ännu lägre än så.

I juni 2022 var inflationen enligt KPI uppe i hela 8,5 procent, vilket med dagens mått mätt ses som riktigt hög inflation. Det är också den högsta inflationstakten vi har sett i Sverige sedan 1991. Inflationsmålet på 2 % per år som infördes i mitten av 1990-talet har bidragit till att den svenska ekonomin har stabiliserats mycket under de senaste decennierna, och det är fortfarande ett viktigt riktmärke för att balansera inflationsförväntningarna.

Varför just 2 procent?

Då Riksbanken införde inflationsmålet på 2 % ansågs det vara en hälsosam inflationsnivå där både reallönerna och den ekonomiska tillväxten gynnas. Målet ansågs även ge tillräckligt handlingsutrymme för penningpolitiken i lågkonjunkturer – det vill säga tillräckligt utrymme för räntesänkningar vid låg inflation utan att räntan slog i golvet (som många då ansåg vara 0 %). Med en stabil, låg inflation hålls allt från bostadspriser till räntor, löner, energi- och livsmedelskostnader på rimliga nivåer som åtföljer varandra. Det blir därmed lättare både för företag och hushåll att planera sin ekonomi och ta välgrundade beslut som bidrar till en sund pris- och lönebildning.

Variationsbandet

Riksbanken strävar alltid efter att upprätthålla inflationsmålet men bedriver samtidigt en flexibel penningpolitik som kan anpassas efter rådande realekonomiska omständigheter. Sedan 2017 nyttjar Riksbanken också ett variationsband om 1–3 procent för att påvisa att inflationen inte kan detaljstyras i KPIF-utfallen varje månad – och det är fullt acceptabelt. Så länge inflationen varierar kring målet och alla vet att priserna ökar i en viss takt kan de allmänna inflationsförväntningarna hållas i styr. Inflationsmålet kan ses som ett ”nominellt ankare” för den svenska ekonomin då det främjar prisstabiliteten i samhället och skapar förutsättningar för en långsiktigt bärkraftig utveckling.