Realränta – räntan om man tar hänsyn till inflationen

Realräntan visar den faktiska kostnaden för ett lån eller den faktiska avkastningen på ett sparande, om man tar hänsyn till inflationen. För att beräkna realräntan, subtraheras inflationstakten från den nominella räntan. Realräntan visar en mer precis bild av den ekonomiska verkligheten, eftersom den beaktar hur pengarnas köpkraft förändras över tid på grund av inflation.

En positiv realränta, där nominell ränta överstiger inflationen, är fördelaktig för sparare och investerare då den indikerar en faktisk tillväxt i köpkraften av deras kapital. Det är också gynnsamt för långivare eftersom det ökar den faktiska avkastningen på utlånade pengar. Å andra sidan kan en positiv realränta vara mindre fördelaktig för låntagare, eftersom det innebär högre kostnader för lånade pengar.

Omvänt innebär en negativ realränta, där inflationstakten är högre än den nominella räntan, att låntagare gynnas. I detta scenario minskar kostnaden för att låna pengar i reala termer, eftersom pengarnas värde försämras snabbare än räntekostnaden växer. Samtidigt missgynnas sparare och investerare, eftersom värdet på deras kapital eroderas snabbare än vad de tjänar på räntan.

Skillnaden mellan realränta och nominell ränta

Nominell ränta är det vi till vardags kallar ränta. Den anges i procent och visar räntan för ett lån, till exempel ett bolån. Det är helt enkelt priset som en långivare tar för att låna ut pengar till en låntagare.

Inflation innebär att den allmänna prisnivån ökar, vilket leder till att pengars värde minskar över tid. Konsekvensen av hög inflation är att konsumenternas köpkraft försämras, de kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Till exempel, om inflationstakten är två procent, innebär det att värdet på pengar sjunker med två procent varje år.

Den nominella räntan är inte inflationsjusterad. Det är däremot realräntan. Realräntan tar hänsyn till inflationens effekt genom att subtrahera inflationstakten från den nominella räntan. Detta gör realräntan till ett mer exakt mått på de verkliga kostnaderna för ett lån eller den faktiska avkastningen på ett sparande, eftersom den även beaktar hur inflationen påverkar köpkraften.

Så beräknas realräntan

För att förstå realräntan, som ger en mer precis bild av kostnaden för ett lån eller avkastningen på ett sparande under beaktande av inflation, använder man följande formel:

Realränta = Nominell ränta – Inflation

Exempel:

Antag att ett sparkonto erbjuder en nominell ränta på 5 procent per år. Om den aktuella årliga inflationstakten ligger på 2 procent, kan realräntan beräknas enligt följande:

Realränta = 5% – 2% = 3%

Detta innebär att den faktiska avkastningen på sparkontot, med hänsyn till inflationens effekt på pengarnas värde, är 3 procent.

Negativ realränta missgynnar sparare

När realräntan blir negativ, vilket inträffar om inflationstakten överstiger den nominella räntan, påverkas sparare negativt. Detta fenomen innebär att pengarnas köpkraft minskar snabbare än vad räntan på sparandet kan kompensera för.

Exempel:

Låt oss säga att ett sparkonto erbjuder en nominell årsränta på 5 procent. Om den årliga inflationstakten samtidigt är 7 procent, beräknas realräntan enligt följande:

Realränta = 5% – 7% = – 2%

I detta exempel är realräntan minus 2 procent, vilket indikerar att värdet på de sparade pengarna faktiskt minskar med 2 procent om året efter justering för inflation.

Detta scenario är ogynnsamt för sparare eftersom deras kapital förlorar i köpkraft, trots att den nominella räntan är positiv, på grund av den högre inflationstakten.

Fattigare trots mer pengar på kontot

Negativ realränta illustrerar tydligt hur sparande kan förlora i värde över tid på grund av inflation, även om det nominella beloppet på kontot ökar. Detta fenomen kan förklaras mer detaljerat med följande exempel:

Exempel:

Antag att du har ett sparkonto med en nominell ränta på 5 procent. Om du sätter in 10 000 kronor, kommer saldot på kontot att öka till 10 500 kronor efter ett år, en ökning med 500 kronor. Detta kan vid första anblicken verka som en fördelaktig tillväxt av dina sparmedel.

Om den årliga inflationstakten under samma period är 7 procent, har pengarnas köpkraft faktiskt minskat. Inflationen har gjort att varje krona är värd mindre än året innan. Så även om ditt kontosaldo visar en ökning, har de 10 500 kronorna faktiskt mindre köpkraft än vad de 10 000 kronorna hade året innan. Resultatet är att trots att det efter ett års sparande finns 500 kronor mer på kontot räcker alltså pengarna till färre varor och tjänster, eftersom inflationen har gjort att pengarna har tappat 2 procent i köpkraft jämfört med året innan, på grund av den negativa realräntan. Med andra ord kan färre varor och tjänster köpas för 10 500 kronor efter ett års sparande, än vad som var möjligt att köpa för 10 000 kronor året innan.

Negativ realränta gynnar låntagare

Negativ realränta, som uppstår när inflationen är högre än den nominella räntan på ett lån, kan faktiskt vara till fördel för låntagare. Det beror på att låntagarens skuldbörda minskar i reala termer över tid. Även om låntagaren betalar tillbaka samma nominella belopp, sker återbetalningen med pengar som har förlorat i köpkraft jämfört med när lånet tecknades.

Exempel:

Betrakta ett scenario där en låntagare lånar 2 000 000 kronor för att köpa en bostad. Anta vidare att vid tidpunkten för lånet var låntagarens årliga matkostnad 20 000 kronor. Om vi hypotetiskt sätter inflationstakten till 100 procent per år, innebär det att pengarnas värde halveras under ett års tid.

Vid lånetillfället motsvarade lånet hundra års matkostnader (2 000 000 / 20 000 = 100), men ett år senare, motsvarar samma lånebelopp (2 000 000 kronor) endast femtio års matkostnader, eftersom de årliga matkostnaderna då har stigit till 40 000 kronor (2 000 000 / 40 000 = 50) på grund av inflationen.

Detta exempel illustrerar hur inflationen minskar lånebeloppets relativa värde över tid. Därmed blir lånet mindre kostsamt i reala termer för låntagaren, eftersom återbetalningen sker med pengar som har en betydligt lägre köpkraft än när lånet ursprungligen togs.