Referensränta är en räntesats som fastställs av Riksbanken. Den används som en grund för att beräkna andra räntor, till exempel dröjsmålsräntor vid försenade betalningar. Referensräntan har till skillnad från styrräntan inget penningpolitiskt syfte. Referensräntan fastställs två gånger varje år och motsvarar styrräntan från föregående halvår.
Referensräntan är en räntesats som används för att bestämma andra räntor såsom dröjsmålsräntor. Referensräntan baseras på Riksbankens styrränta från det föregående halvåret och avrundas uppåt till närmaste halva procentenhet. Riksbanken fastställer referensräntan två gånger om året, den första januari och den första juli. Referensräntan infördes år 2002 och ersatte det som tidigare hette diskonto.
Bestämmelserna kring hur och när referensräntan ska fastställas regleras i Räntelagen. Information om den aktuella referensräntan finns tillgänglig på Riksbankens webbplats.
Referensräntan – ett beräkningsunderlag för andra räntor
Referensräntan används i beräkningen och fastställandet av olika räntesatser. Den används som grund för att beräkna dröjsmålsräntor, vilket hjälper företag att kompensera för kostnader vid försenade betalningar. Dröjsmålsräntor ska kompensera företag för de eventuella kostnader som kan uppstå när en kund inte betalar i tid. Enligt lag kan alla företag ta ut dröjsmålsränta på referensränta plus åtta procent på fakturabeloppet, men det går att avtala om högre dröjsmålsränta än så.
Dessutom är referensräntan ett viktigt riktmärke för banker vid fastställande av räntesatser, som bolåneräntor. Den spelar också en roll i ekonomiska bedömningar och värderingar, exempelvis för att värdera företagets tillgångar och skulder i balansräkningen.
Ska du sälja din bostad? Gör som tiotusentals bostadssäljare har gjort – hitta och jämför mäklare gratis på MäklarOfferter.
