Deflation är motsatsen till inflation. Deflation innebär per definition en allmän prissänkning av varor och tjänster, och det beror vanligtvis på att mängden pengar och krediter i ekonomin har minskat. Under deflation ökar penningvärdet över tid och gör att du får mer tjänster eller varor för dina pengar än tidigare. Orsakerna till deflation kan vara minskad efterfrågan, ökad produktivitet, ökande arbetslöshet och minskad ekonomisk aktivitet.
Orsaker – varför uppstår deflation?
Vanliga orsaker till deflation är att arbetslösheten ökar och hushållens disponibla inkomst minskar, vilket resulterar i att efterfrågan på varor och tjänster understiger vad som är tillgängligt eller möjligt för företagen att producera. De tvingas därmed sänka priserna för att få sina produkter sålda, vilket i förlängningen pressar ner den allmänna prisnivån i samhället. Statistiska Centralbyrån i Sverige mäter såväl inflation som deflation via konsumentprisindex med fast ränta (KPIF).
Ska du sälja din bostad? Gör som tiotusentals bostadssäljare har gjort – hitta och jämför mäklare gratis på MäklarOfferter.
Därför är deflation relativt ovanligt idag
Till skillnad från vid inflation inträffar deflation numera relativt sällan. Senaste gången då Sverige upplevde deflation var år 2014. Det beror främst på att den naturliga konjunkturcykeln vanligtvis korrigerar sig själv och vänder uppåt innan en lågkonjunktur leder till prissänkningar. En annan anledning är Riksbankens inflationsmål på 2 % som infördes på mitten av 1990-talet. Inflationsmålet fungerar som riktmärke och ”nominellt ankare” för den svenska ekonomin och ger Riksbanken utrymme att sänka styrräntan vid lågkonjunktur och därmed stimulera ekonomin i syfte att motverka deflation.
Konsekvenser – vad händer om det blir deflation?
Huvudsakliga konsekvenser av deflation är att den ekonomiska tillväxten avtar och att landets bruttonationalprodukt (BNP) inte längre ökar i samma takt som tidigare. Deflation innebär att pengarna ökar i värde och att man kan köpa mer för varje krona, men arbetslöshet och lägre inkomster leder ändå till att hushållens reella köpkraft minskar. En varaktigt nedåtgående priskurva skapar också förväntningar på hur priserna kommer att utvecklas framöver. Kanske är det billigare imorgon? Om en vecka? Många avvaktar med större inköp i hopp om att priserna ska falla ytterligare.
Minskad efterfrågan gör i sin tur att företagen får svårt att sälja sina produkter och blir tvungna att sänka priserna ännu mer. Det kan leda till att de måste minska produktionen och sänka lönerna eller dra ner på sin arbetskraft, vilket resulterar i ännu högre arbetslöshet. Den svåra ekonomiska krisen som drabbade Grekland år 2008 orsakade till exempel skyhög arbetslöshet och varaktigt sänkt levnadsstandard, men då landet saknade sin egen valuta kunde problemen inte heller lösas med konventionella penningpolitiska verktyg. Deflationen varade ända fram till 2017.
Deflation i historien
Deflation är i regel något man vill undvika då det historiskt sett har visat sig ha en negativ effekt på ekonomin – som vid den stora svenska deflationskrisen 1920–1922. För att återuppbygga länderna efter första världskriget så växte ekonomierna kraftigt, och till exempel Sverige som hållit sig utanför kriget fick full fart på produktionen. När krigsländerna visade sig vara oförmögna till att betala sina importer och uppbyggnadsprogram så hamnade världsekonomin i en kraftig deflationskris. Sverige och USA hade stor överkapacitet och drabbades därför särskilt hårt.
Deflation var desto vanligare under 1800-talet då konjunktursvängningarna var mer markanta och perioder av hög inflation ofta kunde åtföljas av djup deflation. Liknande konjunktureffekter kan även ses i moderna industriländer där ökad konkurrens ofta gör att man tvingas minska sin produktion. Exempelvis Japan har tidigare haft stor framgång på exportmarknaden, men under 2000-talet har konkurrensen hårdnat rejält och tvingat landets regering att pressa ner priserna.
Kan deflation vara positivt?
Deflation är vanligtvis ett tecken på att ett lands ekonomi är försvagad. Många ekonomer ser deflation som något negativt eftersom de fallande priserna leder till lägre konsumtion, som är en oerhört viktig del av den ekonomiska tillväxten. Företag bromsar sin produktion som svar på de fallande priserna, och detta leder i sin tur till uppsägningar och lönesänkningar som sänker efterfrågan och priser ytterligare.
Deflation är dock inte alltid ett tecken på att ett land har svag ekonomi. I vissa fall kan deflation vara ett resultat av exempelvis ökad produktivitet som gett ett större utbud eller att det uppstått större konkurrens på varumarknaden. Ett exempel på detta är när centralbanken i Schweiz införde lägre räntor under 2015 för att försöka begränsa investerares efterfrågan på den övervärderade valutan i landet. Ekonomer förväntade sig att detta skulle orsaka en lågkonjunktur, men istället växte ekonomin och landet hade en låg arbetslöshet året därefter.
Vad händer med bostadspriserna vid deflation?
Deflation uppstår när inflationen i ett land faller under 0 %. Då har priserna på marknaden sjunkit under en längre period till följd av att kredit- och penningmängden i landet minskat. Det minskade penningvärdet skapar en försiktighet hos konsumenter, och den minskade konsumtionen leder till minskad produktion och tillväxt. Vid deflation väljer därför Riksbanken att sänka styrräntan för att få fart på ekonomin igen, vilket gör att bolån blir billigare och att fler människor har råd att köpa bostad. När fler har råd att köpa bostad så ökar efterfrågan vilket gör att priserna på bostäder höjs.
Arbetslöshet är dock negativt korrelerad med bostadspriserna och gör att färre har råd att köpa bostad, vilket minskar efterfrågan och kan göra att bostadspriserna sjunker istället. Det sker dock inte om arbetslösheten är lika konstant hela tiden, utan endast om den ökar.
Åtgärder – vad gör Riksbanken vid deflation?
Riksbanken vill hålla inflationen på 2 % årligen mätt med KPIF. Inflationsmålet ger goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt med stabil BNP och hälsosamma pris- och löneökningar. Vid deflation har dock de ihållande allmänna prissänkningarna fått inflationen att sjunka under nollstrecket. Det är inte önskvärt eftersom landets ekonomiska tillväxt då avtar till följd av lägre inkomster och arbetslöshet.
Riksbankens penningpolitiska instrument
Precis som vid för hög inflation kan centralbanken vidta penningpolitiska åtgärder för att motverka deflation. Riksbankens främsta vapen mot deflation är att sänka styrräntan vilket gör det billigare att låna, främjar investeringar, ökar efterfrågan och stimulerar den ekonomiska tillväxten.
Ett annat sätt för centralbanken att stimulera ekonomin är att öka penningmängden i samhället genom att köpa statsobligationer. När räntan faller på säkra tillgångar till följd av köpen blir investerare mer intresserade av att hitta alternativa tillgångar, och på så vis sprider sig de sänkta räntorna på statsobligationer till andra delar av finansiella marknader. Det låga ränteläget bidrar även till att bankerna kan sänka sina låneräntor, och då ökar företagens investeringsvilja samtidigt som hushåll får ökad vilja att konsumera. Då ökar den allmänna efterfrågan och så småningom även inflationen.
Både ändringar av styrräntan och köp av statsobligationer har påverkan på räntorna, men skillnaden är styrräntan främst påverkar de korta räntorna medan köp av statsobligationer påverkar de långa räntorna.
