Regressrätt – återkräva betalning när du har betalt annans skuld

Regressrätt innebär att en person som har betalat någon annans skuld kräver tillbaka beloppet från den som ursprungligen var betalningsskyldig. Vägrar den som är betalningsskyldig att betala kan talan väckas i domstol. Det är dock inte alltid så att regressrätt finns när någon betalar en annan persons skulder. Regressrätt uppstår bara om personen är tvingad enligt lag eller ett avtal att betala skulden. Preskriptionstiden vid regress är normalt tio år.

Regressrätt vid bolån

Regressrätt kan användas i olika sammanhang. Vid skadestånd kan till exempel regressrätt finnas om det finns flera skadeståndsskyldiga. Här ska vi dock se hur regressrätten kan fungera i fall när två personer är solidariskt betalningsansvariga för ett bolån. Detta är viktigt att tänka på om du går in som medlångivare för ett bolån. Vid lån med en medsökande har båda samma skyldigheter och samma betalningsansvar. Det innebär att banken eller annan långivare kan kräva betalning från dig som medlångivare om inte långivaren betalar lånet men det uppstår också en regressrätt mot låntagaren. Du kan alltså kräva in skulden som låntagaren har till dig.

Vad är ett regressavtal?

Ett regressavtal kan användas för att reglera och bestämma betalningsansvaret mellan flera låntagare. Banken kan dock alltid kräva alla låntagare på lånet. Det kallas för att parterna är solidariskt betalningsansvariga. Ett avtal mellan låntagarna reglerar hur de har kommit överens om hur lånet ska betalas och om de är ansvariga för olika mycket. Föräldrar som blir medlåntagare till sitt barn vid ett bostadsköp kan till exempel skriva ett regressavtal. Det är viktigt att regressavtalet är tydligt formulerat så att det inte finns något tolkningsutrymme.