Högkonjunktur – en period då ekonomin går på högvarv

Konjunktur är ett ekonomiskt begrepp som används för att beskriva den rådande ekonomiska aktiviteten i ett land. En högkonjunktur är en period med hög ekonomisk aktivitet, kännetecknad av en hög sysselsättningsgrad och stark investeringsvilja. Även om det bidrar till ökad ekonomisk aktivitet och tillväxt, kan det också leda till problem på sikt, såsom en obalans mellan utbud och efterfrågan, särskilt avseende utbildad arbetskraft. I en högkonjunktur kan även en överdriven investeringsvilja som överstiger det faktiska behovet uppstå, vilket resulterar i för höga bolagsvärderingar och ökar risken för börskrascher. Ett lands ekonomi kan befinna sig i något av de två konjunkturlägena låg- eller högkonjunktur, och en högkonjunktur kan inte vara för evigt, vilket innebär att det uppstår konjunkturcykler med hög- och lågkonjunkturer.

Högkonjunktur definieras av positivt BNP-gap

Den ekonomiska aktiviteten i ett land mäts normalt med det som kallas bruttonationalprodukt (BNP), och kan beskrivas som summan av värdet på alla varor och tjänster som produceras i landet under ett år. Konjunkturläget bestäms av det så kallade BNP-gapet; när BNP-gapet är positivt råder det högkonjunktur, och när BNP-gapet är negativt råder det lågkonjunktur. BNP-gapet definieras av skillnaden mellan faktiskt BNP och potentiell BNP. Potentiell BNP är en produktionsnivå där ett land utnyttjar alla sina resurser till fullo, men utan att driva upp inflationen. Att beräkna potentiell BNP är en komplex process där ekonomer använder olika metoder för att uppskatta den maximala möjliga produktionsnivån i ett land utan att skapa inflation. Det görs genom att analysera nuvarande data om arbetskraft, produktivitet och andra ekonomiska faktorer. Ekonomer använder statistiska och ekonomiska modeller för att göra denna uppskattning, som tar hänsyn till historiska trender och nuvarande förhållanden i ekonomin.

Högkonjunktur – innebörd, uppkomst och konsekvenser

Högkonjunktur innebär en period av högt resursutnyttjande, hög tillväxt och låg arbetslöshet. En konjunkturuppgång i Sverige startar ofta på grund av händelser i utlandet. Det kan handla om att exporten till andra länder ökar i samband med att omvärlden upplever högkonjunktur.

Positiva konsekvenser av högkonjunktur

En ökad efterfrågan gör att företagen säljer mer och ökar sin produktion. Så småningom leder denna ökade produktion till att företagen kan börja anställa fler, vilket gör att arbetslösheten sjunker och mer pengar betalas ut i löner. Det leder i sin tur till ökad köpkraft i hushållen, vilket ytterligare ökar företagens omsättning. Högkonjunktur är med andra ord positivt för både privatpersoner och företag, hushållen får mer pengar att spendera medan affärerna går bra för både mindre och större företag. Så kallade cykliska bolag går det ofta extra bra för under en högkonjunktur, det vill säga företag som producerar tjänster och varor som många vill investera i när de har mycket pengar. Om man har investerat i ett cykliskt bolag på börsen, exempelvis bolag inom bygg, resor, bilar och liknande, är avkastningen i många fall bra under en högkonjunktur.

Negativa konsekvenser av högkonjunktur

En alltför hög efterfrågan i ekonomin kan leda till att företagen inte klarar av att producera tillräckligt mycket varor och tjänster för att möta den höga efterfrågan. Produktionsmedlen blir helt enkelt fullt sysselsatta, och det kan då uppstå problem som brist på kompetent arbetskraft samt andra resursbrister.

En annan negativ konsekvens av en högkonjunktur är att när avkastningen på investeringar länge varit hög kan det skapas orealistiska förväntningar om framtida avkastning, vilket i sin tur leder till uppblåsta företagsvärderingar och risk för en finansbubbla.

Under en högkonjunktur kan den ökade efterfrågan på varor och tjänster även leda till stigande inflation. Detta beror på företags benägenhet att höja priser på grund av hög efterfrågan samt ökade produktionskostnader, vilket ofta resulterar i höjda priser för konsumenterna. Pågår detta under en längre tid så leder det förr eller senare till ökande inflation.

Konjunkturcykelns fyra faser

Konjunkturcykeln är en viktig ekonomisk modell som återspeglar de växlande ekonomiska förhållandena i en marknadsekonomi. Genom att förstå hur de fyra konjunkturfaserna utvecklas över tid kan man bättre förutse och reagera på ekonomiska förändringar. En normal konjunkturcykel sträcker sig vanligtvis över en period av tre till åtta år, men kan variera beroende på en rad faktorer.

Högkonjunkturens faser

Konjunkturcykeln inleds med en fas som kallas expansion eller konjunkturuppgång som definieras av att faktisk BNP växer snabbare och är högre än potentiell BNP. Detta kännetecknas av att den ekonomiska aktiviteten ökar, arbetslösheten minskar och priserna höjs. Efter en konjunkturuppgång följer en konjunkturavmattning. Under en konjunkturavmattning är faktisk BNP fortfarande högre än potentiell BNP, men växer långsammare än potentiell BNP. En högkonjunktur består alltså av både en konjunkturuppgång och en konjunkturavmattning.

Lågkonjunkturens faser

Lågkonjunktur definieras av att faktisk BNP ligger under potentiell BNP-nivå. Om faktisk BNP dessutom växer långsammare än potentiell BNP, befinner sig ekonomin i en konjunkturfas som kallas recession eller konjunkturnedgång. Blir konjunkturnedgången djup och långvarig, säger man att ekonomin befinner sig i en ekonomisk depression. När lågkonjunkturen väl har nått sin botten så vänder det och faktisk BNP börjar växa snabbare än potentiell BNP. Då talar man om en konjunkturåterhämtning.

Konjunkturen påverkas genom finans- och penningpolitik

Om inflation uppstår till följd av en högkonjunktur använder Riksbanken penningpolitiska verktyg för att försöka dämpa ekonomin. Penningpolitiken i Sverige påverkar huvudsakligen inflationen genom höjning eller sänkning av styrräntan. Om inflationen behöver dämpas till följd av en högkonjunktur kan Riksbanken välja att höja styrräntan, vilket minskar aktiviteten i ekonomin, men bidrar till en starkare växelkurs. Regeringen kan utöva finanspolitik i syfte att påverka konjunkturen. Detta görs då till exempel genom bidrag, skatter och investeringar. Höjda skatter, till exempel, gör att folk får mindre kvar i plånboken, vilket gör att konsumtionen minskar.