Den yttre reparationsfonden finns till för att finansiera underhåll och reparationer av bostadsrättsföreningens fastighet. Det kan handla om byte av tak, fasad, dörrar och fönster samt dränering, målning av trapphus och mycket mer.
I vissa bostadsrättsföreningar har varje lägenhet en så kallad inre reparationsfond knuten till sig. Det här är en kvarleva från förr då det ansågs behövas ett kollektivt sparande för att medlemmarna i bostadsrättsföreningar skulle kunna underhålla sina lägenheter. Idag väljer allt färre föreningar att använda sig av inre reparationsfonder, medan så kallade yttre reparationsfonder fortfarande förekommer i större utsträckning. Men vad är egentligen innebörden av en yttre reparationsfond?
Vad är en yttre reparationsfond?
Det finns en bestämmelse i bostadsrättslagen att pengar måste avsättas för underhållet av bostadsrättsföreningens fastighet. Trots att lagen inte kräver att just en yttre fond måste användas så har de flesta bostadsrättsföreningar reglerat en yttre fond i stadgarna. Den yttre fonden tillhör bostadsrättsföreningen och ska användas för att finansiera reparationer och renoveringar av fastigheten. Det kan handla om tak- eller fasadbyte, dränering, byte av ytterdörrar eller målning av trapphus.
Inte bara yttre underhåll av huset
Till skillnad från hur bostadsrättslagen uttrycker det så är den yttre fonden avsedd för fastigheten i sin helhet, och inte bara för själva huset. Det betyder att allt från bostadshus till gårdsplan, parkeringsplatser och vägar som tillhör fastigheten ska omfattas av fonden. Även under mark och inuti huset finns det saker som föreningen ansvarar för, och vars underhåll finansieras av den yttre fonden. Ordet “yttre” är med andra ord en aning missvisande.
Både underhåll och reparationer
Ordet “reparation” används inte i bostadsrättslagen, men faktum är att både reparation och underhåll omfattas av den yttre fonden. I de flesta bostadsrättsföreningar styrs omföringarna till yttre fonden av en så kallad underhållsplan där framtida åtgärder tas upp. Det förekommer dock såklart åtgärder som det inte planerats för, och som därför inte kan omfattas av yttre fonden.
Yttre reparationsfond för bostadsrätter innehåller inga pengar
Ett vanligt missförstånd är att det skulle finnas pengar i den yttre reparationsfonden, men det stämmer faktiskt inte. Den yttre reparationsfonden finns i själva verket endast på papperet, alltså i balansräkningen. Det är varken ett bankkonto eller en fond som innehåller sparade pengar. Det är endast en bokföringstransaktion där siffror flyttas från en rad till en annan. Det finns nämligen ingen anledning för bostadsrättsföreningar att ha pengar liggandes på ett konto. När pengar väl finns används dessa istället för att amortera av på lån eller göra investeringar som ger avkastning. De flesta bostadsrättsföreningar tar lån när det är dags att utföra större underhåll på fastigheten.
Ska du sälja din bostad? Gör som tiotusentals bostadssäljare har gjort – hitta och jämför mäklare gratis på MäklarOfferter.
Så redovisas den yttre fonden
Den yttre reparationsfonden bokförs som en del av föreningens eget kapital. Beloppet redovisas som en egen post i balansräkningen under rubriken “Bundet eget kapital”. Beloppet är med andra ord varken en avsättning eller skuld. Minskningen eller ökningen av den yttre reparationsfonden görs istället via en direkt omföring mellan bundet och fritt eget kapital, och går alltså inte via resultaträkningen. Omföringen beslutas normalt sett som en så kallad resultatdisposition av ordinarie föreningsstämman, om inte något annat bestämts i stadgarna.
