Nyttjanderätt – rätt att på angivet sätt använda annans fastighet

En nyttjanderätt betyder att en person får använda någon annans fastighet på ett visst sätt. Det kan till exempel vara rätt att använda en brygga på grannens fastighet, hyra en lägenhet av en fastighetsägare eller jaga älg på skogsägarens mark. Nyttjanderätten kan gälla hela fastigheten eller en del av fastigheten och skapas genom ett nyttjanderättsavtal med fastighetsägaren. Fastighetsägaren äger alltså fortfarande fastigheten men nyttjanderättshavaren får använda fastigheten enligt avtalet. Fastighetsägaren är nyttjanderättsupplåtare och den privatperson eller juridiska person som får rätt att använda fastigheten på ett specifikt sätt är nyttjanderättshavare. Om ingen giltighetstid finns med i avtalet gäller avtalet tills vidare men i ett detaljplanelagt område är en nyttjanderätt juridiskt bindande i högst 25 år och i övriga områden 50 år.

Exempel på nyttjanderätt

Det finns många olika typer av nyttjanderätter. Det regleras i jordabalken. Nyttjanderätt av annans egendom, vanligtvis till fast egendom, innebär alltså att en person har rätt att nyttja eller bruka egendomen. Hyra är ett exempel på nyttjanderätt, liksom tomträtt och arrende, till exempel jordbruksarrende, bostadsarrende, anläggningsarrende och lägenhetsarrende. Nyttjanderätten kan också inkludera att nyttjanderättshavare får göra en inkomst från nyttjandet av fastigheten.

Allmän nyttjanderätt är rätter som inte uppfyller kraven för hyra, tomträtt och arrende. Särskild nyttjanderätt är jordbruksarrende, bostadsarrende, anläggningsarrende och hyra. Total nyttjanderätt kan till exempel vara arrende eller hyra. Hela fastigheten upplåts då till nyttjanderättshavaren. Partiell nyttjanderätt är när nyttjanderättshavaren inte har rätt att använda hela fastigheten. Det kan till exempel vara att ett visst område får användas för fiske eller jakt.

Nyttjanderättsavtal och fastighetsregistret

Vanligtvis krävs att fastighetsägaren ger sitt samtycke för att överlåta en nyttjanderätt. Ett nyttjanderättsavtal bör därför vara skriftlig och registreras hos Lantmäteriet. Det är ett sätt att behålla nyttjanderätten även om fastigheten byter ägare. Säljaren av fastigheten ska upplysa den nya ägaren att det finns nyttjanderätter på fastigheten och då är utgångspunkten att rätten ska fortsätta att gälla. Nyttjanderätten kan endast sägas upp i förtid om nyttjanderättsinnehavaren har missbrukat rättigheten.