Vem får bo kvar i hyresrätten om samboförhållandet upphör?

Vid en separation ska all samboegendom delas lika genom bodelning, om det begärs inom ett år. I de fall då den ena sambon haft hyresrätten redan innan samboskapet har den andra sambon i regel ingen rätt till bostaden vid en separation. I sällsynta fall kan hyresrätten dock ändå tillfalla den andra sambon, till exempel om det finns gemensamma barn med i bilden och den kontraktslösa sambon får ensam eller huvudsaklig vårdnad. Om man som par skaffat en hyresrätt i syfte att bo där som sambos räknas denna som samboegendom och ingår i sådant fall i en eventuell bodelning. Vid en separation tillfaller i så fall bostaden den sambo som är i störst behov av den.

Hyresrätter är eftertraktade på dagens bostadsmarknad

Reglerna kring vem som får bo kvar i en hyresrätt efter att ett samboförhållande upphört anges i sambolagen, samt i hyreslagen som finns i Jordabalkens tolfte kapitel. Enligt dessa lagar definieras sambos som två personer som varaktigt bor tillsammans i ett parförhållande och har ett gemensamt hushåll. Om ett samboförhållande upphör när man bor i en hyreslägenhet tillsammans är inte bostaden föremål för en ekonomisk fråga, då den till skillnad från när man bor i ett hus eller en bostadsrätt saknar ett monetärt värde. Hyreskontrakt är dock väldigt eftertraktade på dagens bostadsmarknad, och därför är det inte ovanligt att konflikter uppstår även i dessa situationer.

Hyresbostäder som införskaffas gemensamt

När ett samboförhållande upphör ska all samboegendom fördelas genom en så kallad bodelning, vilket betyder att allt som införskaffats för gemensamt bruk delas lika (om ena parten begär det). Bodelningen ska dokumenteras skriftligt och undertecknas av båda parterna. Man kan också avtala i förväg vad som ska ingå i den eventuella bodelningen genom ett så kallat samboavtal, vilket är att rekommendera.

Bodelningen kan innefatta elektronik, möbler och annat bohag, men också den gemensamma hyresbostaden om man skaffat den för gemensam användning. Hyresrätter saknar ekonomiskt värde som finns i ett hus eller i en bostadsrätt och därför är det inte möjligt att dela värdet av den på något sätt, men däremot kommer den ena parten få rätt att bo kvar i bostaden. När man talar om hus eller bostadsrätter kan ena parten begära att bostaden säljs vid en separation, men någon liknande regel finns inte när man talar om hyresrätter. Då tillfaller helt enkelt hyresrätten den part som är i störst behov av bostaden.

Om ena parten hade hyresrätten innan förhållandet

Om den ena parten haft hyresrätten redan innan förhållandet är det i regel den som hade hyresrätten från början som får bo kvar. I de fall då den kontraktslösa sambon vägrar att flytta behöver man vända sig till Kronofogden för att få stöd och hjälp med avhysningen. I sällsynta fall kan dock den kontraktslösa sambon ändå ha rätt att överta hyresrätten vid en separation, men synnerliga skäl krävs för att det ska kunna ske. Finns det gemensamma barn med i bilden och den ena parten får ensam eller huvudsaklig vårdnad räknas detta som ett synnerligt skäl. Ett annat synnerligt skäl kan vara om den kontraktslösa sambon är gravid vid separationen.

Så avgörs vem som har störst behov av hyresrätten

Ibland kan båda samborna anse sig ha störst behov av bostaden och då prövas saken enligt sambolagens regler. Då kan man vända sig till tingsrätten och begära att domstolen utser en bodelningsförrättare. Bodelningsförrättaren gör då en bedömning avseende vem som behöver bostaden mest, oavsett vem som står på kontraktet. När de separerande införskaffat hyresrätten gemensamt och har gemensamma barn kan bostaden till exempel tillfalla den förälder som får ensam eller huvudsaklig vårdnad om barnen. Andra faktorer i denna situation kan vara hur möjligheterna att skaffa ny bostad ser ut – exempelvis om den ena parten har många köpoäng som bostadssökande, eller mycket sparpengar och planer på att köpa en bostad. Om ett samboavtal skrivits innan separationen kan dock dessa regler avtalas bort.